There are no fkng rules, man
Istället för att låta våra liv kretsa kring vilket typ av yrke vi vill ha, så låt oss ställa frågan; vilken typ av livsstil vill jag leva? Vad vill jag göra i livet, hur vill jag känna, vilka platser vill jag besöka och vilka människor vill jag spendera tid med? Svaret på dom här frågorna utgör sedan en bit av kartan som kommer kunna hjälpa oss dit. Den kan vi kika på lite då och då för att försäkra oss om att vi är på rätt väg. Och när något inte syns på kartan så vet vi att, nej då var det inte rätt!
På grund av dessa frågor som jag konstant ställt till mig själv den senaste månaden valde jag att hoppa av min utbildning förra veckan. Allt pekade egentligen mot att jag borde fortsätta, ge den en extra chans och eventuellt gå klart det. Det sägs vara bra att ha ett examensbevis och en utbildning att luta sig mot. Sen är det skönt att få studiemedel en gång i månaden. Att plugga är en typ av trygghet som jag upplever att många är rädda för att vara utan.
Trots detta, så insåg jag att alla de saker jag tänkte bara var sådant som andra människor hade sagt till mig. Mina tankar var baserade på andra människors övertygelser om vad som vore bäst för mig.. Därför slutade jag tänka, och försökte istället att känna efter. Jag kunde tillslut inte känna någon mening med att gå till skolan om dagarna, för jag ville bara spendera min tid på annat håll.
Såklart kan det vara både befriande och skrämmande på samma gång att lyssna på sig själv, att till hundra procent lita på att det vi gör är rätt (och kanske också i sin tur gynnar dom omkring oss). Och jag antar att jag under mitt liv lyssnat så pass mycket på andra människor att jag är trött på det nu.. Så jävla trött! Jag ser ingen som helst mening med livet om vi inte lever det på vårt individuella sätt och gör precis det vi vill.
☆
Istället för att gå till skolan från och med nu, så går jag till ateljén i Hornstull där jag varje dag får skapa ett nytt smycke och jag har nog aldrig i hela mitt liv känt mig så tillfredsställd och lycklig som jag gör när jag är där – eller var som helst för den delen! När vi gör det som ger oss mest glädje mår vi automatiskt bra, hela vår perception av verkligheten förändras och det vi ser utanför oss själva är en spegling av hur vi känner inom oss.
Min övertygelse är att varje människa bär på en alldeles speciell gåva och har potential till att skapa precis vad som helst. Vi kommer i kontakt med den här potentialen när vi gör det vi vill och tillåter oss själva att gå vägen som är fylld av mest skoj – och om det inte är meningen med livet så vet jag inte vad som är det!
Det känns så otroligt viktigt att få skriva om det här, att få lyfta det här, för jag vet att jag inte är den enda. Varje dag möter jag människor som, liksom, tappat hoppet och därav också kontakten med sitt hjärta och vad DOM innerst inne vill. Vi kan leva ett lyckligt liv på det sättet. Det gör oss extremt olyckliga, så om jag kan hjälpa någon som står mitt emellan sin egen dröm och någon annans, vill jag göra det!